The Santa Clause (1994)

Det är väl klart att jultider tarvar lite julfilmer.
Nu har ni ju förvisso en liten Flmr-sammanställning på annan plats i bloggen över juliga rullar att avnjuta, men julfilmer är som myggorna om sommaren; de bara dyker upp i överflöd från ingenstans…och är kanske till och med avskydda i samma utsträckning som mygguslingarna.

Och dårå, bara för att spä på julfilmskavalkaden, betar jag av en rulle som inte gjordes igår direkt. Sen 80-talskänsla i kombo med 90-talsdesign råder härskande när självaste tv-lustigkurren Tim Allen (ja jag kan erkänna att hans show var rätt underhållande när det begav sig) här är Scott Calvin, frånskild besserwisser som ska umgås med sin son på julaftonsnatten. Grabben funderar på Tomtens existens och Scott är sådär lagom cynisk som föräldrar-i-begrepp-att-få-lära-sig-en-läxa kan vara. Problemen tilltar naturligtvis när Scott av misstag på julnatten råkar ha ihjäl (!) Tomten som kommer på besök på hustaket! Udda nog finns en skum klausul som säger att den som tar på sig tomtedräkten (guess who?) per automatik blir The Man på Nordpolen och får som livsuppgift att utföra Tomtens alla plikter (lite som Fantomen eller hur…?)

Bakom dagens bjällerklangssörja ligger såklart Disney och då förstår ni på vilken nivå det hamnar. Moral, kärlek till sin nästa och det här med att vara skilsmässobarn ska avhandlas mitt i alla lustigheter som uppstår när en rookietomte ska börja dela ut julklapparna. Filmens manus sträcks ut så långt att det mest liknar ett junkigt tuggummi, och Tim Allen gör sitt bästa för att avlossa oneliners där han umgås med barn som ska föreställa nissar i varierande åldrar, får stå ut med massiv viktökning, vilt växande vitt skägg och en ex-fru som tror han blivit psykfall.

Allen drar ett skämt på nordpolen

Filmen är naturligtvis alldeles för tillrättalagd för att sticka ut ens ett litet uns. Idén skulle annars kunna ha förvaltats på en nyfiket sätt, och kanske till och med lite utmanande om både manus och skådisar beretts lite mer svängrum. Nu hjälper det inte ens att behaglige Judge Reinhold dyker upp som humorlös tomtetvivlare.

The Santa Clause eller Nu Är Det Jul – igen är så Disneyvattnigt att man inte bryr sig nämnvärt. Ett par underhållande scener från Allen´s sida får man ta med sig, i övrigt är det en rejält tunn soppa på en spik. Det mest konstiga är att det gjorts två uppföljare på detta från början lusiga recept. Ska ni nu se lite juliga munterheter bör kanske denna inte komma alltför högt upp på listan. Och om ni nu tittar iaf så gäller det att ha mycket sötsliskig glögg till hands. Det passar liksom.

…. (sista stjärnan bara för att det är…jul..typ)