tjänstemannens klagan

novemberveckan startar med en rejäl försovningsmorgon.
som får oss att express-stressa till skola och jobb.
uppe i varv.
utan frukost i magen.
bra början.
inte.
och plötsligt tar det stopp.
rejält stopp.
kontraster.
tempoförändring.
efter fikarasten är det som om dagen går in i riktigt slow mode.
ni vet, när det känns som om man aldrig kommer in i matchen.

på eftermiddagen blir det än värre när det vankas måndagsmöte.
det är som om någon hällt sirap i urverket.
på riktigt.
knappt styrfart på klockan och jag känner hur det drar i ögonen.
tvingar mig själv till att skriva en massa oviktiga ord på papperet framför mig för att hålla ögonen öppna.
längst ned står det jävla måndagsmöte.

och av vädret ute blir man inte mycket gladare.
iskalla vindar under gråmulna moln stör min lunchpromenad, men jag stretar på i motvinden och förbannar att det känns som att dessa gråa dagar skyndar aldrig på.

***

kan visa sig vara en genialisk idé att jag och vackra A åkte till göteborg för att se den gode östgöten winnerbäcks turnépremiärhelg.
läser om att nya konserter är inställda så här i svinis-tider.

***

länge sedan man läste en stund i kvällningen nu.
kan bli läge denna mörka måndag.

uppvaktad!

en dotter med koll på läget.
som pysslar i hemlighet och överraskar vid frukostbordet….

 

den enda fars dag-present man behöver.

stilla lördagsmorgon

utanför vaknar dagen insvept i ett grått, väldigt grått, täcke av dis och blöta löv.
kaffet vid frukostbordet smakar osedvanligt gott idag.
det är helg igen.
förbannat skönt om ni frågar mig.
men jag saknar den vackra mitt emot mig.

***

allt är ett enda sammelsurium av snack om svinis just nu.
tidningar och nätet skriker ut sina varningar och katastrofrubriker.
busan meddelar att de nästan bara pratar om det på hennes skola.
som att alla skrämmer upp varandra.
och ni vet ju hur det är på min arbetsplats.
vart man än vänder sig handlar det om denna jäkla smitta.

***

försökte verkligen se på idol på ett avslappnat sätt i går.
men det går inte.
det börjar krypa i kroppen.
speciellt när jag ser peter jidhe och hans händer i varje närbild på honom. roade mig med att hitta ett mönster, han rör dem alltid på samma sätt.
det måste vara tacksamt lätt att imitera peter jidhe modell 2009.
annars gillar jag ju honom.
som sportreporter alltså.

skavlan däremot gott folk.
där har ni kvalitét med enkla medel.
aldrig tråkigt.
aldrig tunnt.
alltid aktuellt.
i går var ju t om peter wahlbeck lite kul!

***

nähä, lite luft kanske?

trots det gråa tandläkarvädret.

målgång

nu tar vi helg!

fredagsmys!

bollen är alltid rund

gamla hederliga tipsextra, programmet som fick mig att älska engelsk fotboll.
tv-sändningarna som man slaviskt följde under de gråmörka höstlördagarna under sent 70- och tidigt 80-tal tillsammans med farsan i bästa tv-soffan.
nu fyller programmet 40 år och statstelevisionen firar detta med en jubileumssändning där vi enligt uppgift bla ska få avnjuta en av tipsextra-historiens allra bästa och mest legendariska matcher: manchester u – west bromwich (3-5) från 1978 i sin helhet!

och den matchen gott folk, är den match som etsat sig fast i detta lejons minne från de unga åren.
av alla de matcher jag avnjutit dessa lördagar så är det just denna superklassiska match som för alltid kommer att trona på tipsextra-upplevelsernas topplista.
lördag den 28 november går kalaset av stapeln!
kan man hoppas på en stilig parad av gamla programledare….lars-gunnar björklund, leif larsson, ingvar oldsberg och mäster själv: bosse hansson?!

ahh..vilken lördag det blir..

(känns som att det här är ett inlägg som passar i  nördfacket.)

halvvägs till helgen

så som gatan ser ut
en fredag i stadens
kommunala promenader
klockan 12 i november…

the name of the cake

kvällens begivenhet är kalas hos mor.
helt otippat får jag med mig alla tre lejonbarnen också!
hur kul som helst, och dessvärre lite sällsynt numera.

hos föräldraskapet vankas det smörgåstårta minsann!
kanske den ultimata tårtan.
alltid gångbar på kalas och tillställningar, och man kan väl lite försiktigt säga att det nog inte behövs någon direkt kvällsmat ikväll…

vad tyckte mor om presenten nu då?
den som varit så jäkla svår för en son att komma på.
jo då!
hon blev ypperligt glad över ett kit av hygienartiklar såsom badolja, lotion och allt som hör till.
snyggt förpackat i ett rejält stiligt födelsedagspaket förstås!
självklart gav jag all credit till vackra A.

dessutom åt jag lite smörgåstårta för henne också.

hur tänkte de nu?

följetongen om svinis går vidare här.
eftersom vi, av en rätt passande slump nu då, har vår arbetsplats precis ovanför en vårdcentral, så skickade vi naturligtvis iväg en spanare för att sondera läget.
nu vet vi ju att officiellt heter det att just nu behandlar man bara riskgrupperna, men samtidigt har vi fakta på att de tar emot alla som dyker upp i dörren.

men tji fick vi.
just idag hade vårdpersonalen fått sig en skopa ovett av högsta ledningen för att man är alldeles för inställda på att ge bort en vaccineringsdos till personer som inte hör till riskgrupperna. sluta genast med det otyget var ordern!
så var det med det.
inget att diskutera.
det blir att vänta tills vecka 48 och ställa sig i ledet.
även om spanar-kollegan kunde meddela att korridorerna och väntrummet ekade tomma och vaccinburkarna stod i långa rader och bara väntade på att få användas.
jaha ja.

då tänker jag så här att det är ju nu, kanske helst i förra veckan, vi alla behöver vaccinet.
man hinner ju bli smittad typ tre gånger om fram till det magiska datumet.

tack och lov så har mina barn redan fått klart med datum när de ska få sina doser, och det är rätt snart.

det är förvirrande, skrämmande och i sanning lite irriterande.

nojigt värre

ständigt detta prat om svinis.
nu senast på fikarasten.
vi dribblar åsikter och tankar fram och tillbaka, det som slår mig är att alla verkar vara lika osäkra  som en annan.
hur göra egentligen?
ena dagen har man bestämt sig, för att nästa ha en annan uppfattning.

att läsa tidningarna är rena skräckpropagandan, men även om man sållar bort det värsta av deras sälja-lösnummer-artiklar så framstår ju den här brutala varianten av influensa som rent av för jävlig, och något man absolut bör ta på allvar.
således har jag nu bestämt mig för att ta en vaccinations-fix.

eller…?

rått och rejält

det är en rå morgon som möter en när man stapplar upp.
ett slags mellanting  av höst och tidig vinter kan vi väl säga va?
igår kväll sprätte snöblandat regn ned så man ett tag trodde att gräsmattorna skulle färgas vita.
sömnen har varit tung men rejäl.
ett otal drömmar har susat genom hjärnan, och märkligt nog kan man bara komma ihåg en liten liten del av allt som försigått under natten.

redan torsdag och som vanligt kan man undra var veckan egentligen har tagit vägen?
för inte kan det väl vara så att man haft så mycket att göra på jobbet, att dagarna bara har flutit på….?

rå väderlek och rejält mystiskt verkar det också vara hos kjelle b och co i nya serien morden i svt.
första avsnittet lovar gott och håller serien lika hög klass som föregångaren från 2005 så är onsdagarna min nya tv-kväll framöver…